missjagne

Ok, jag svalde min stolthet och tog första steget med min (förra fredagen) sannings-sägande kollega.
Så här såg det ut:

Jagne, Fatima (Dispatch Reg. West) [11:12]:

 hej

A [11:15]:

 Tja

Jagne, Fatima (Dispatch Reg. West) [11:43]:

 Är vi ok?

A [11:43]:

 hmm, va menar du? Allt lugnt med mig iaf..

Jagne, Fatima (Dispatch Reg. West) [11:43]:

 ok

 bra

Jagne, Fatima (Dispatch Reg. West) [11:46]:

 kändes lite konstigt bara

 men det var ju bra då

A [11:48]:

 mm, ja lite konstigt efteråt och under veckan nu

 menar du

Jagne, Fatima (Dispatch Reg. West) [11:48]:

 precis

A [11:48]:

 yeah

Efter det? TYSTNAD...
Alltså, nu har jag gjort vad jag kan för att lätta stämningen och orkar inte bry mig mera. Vet inte vad jag ska säga.
Alla sanningar som sas kanske bara var packade lögner och tillgjorda fraser. I rest my case! Locket på!

Jag och Brian myser lite åt en pågående romans mellan två av husets speciella deltagare (minst sagt!!)
Hon: en annorlunda tjej med en annorlunda syn på livet och ett fnitter som sätter sig i väggarna.
Han: en annorlunda kille med långa långa blonda dreadlocks (varav en är röd och en svart) och på fötterna har han "skor" som närmast kan beskrivas vantar för fötterna. Som sockar med tår ungefär.
Tillsammans bildar de en väldigt intressant duo som tar varje tillfälle i akt att smita iväg och mysa lite. Ganska gulligt faktiskt:) Man blir nästan avundsjuk!

Igår var jag och J på Mother Reillys och drack ett par öl. Mkt trevligt, men som vanligt glömde jag att äta. Tur att det finns både B-vitamin och järn i öl...

En sak jag har funderat på med min kropp; jag har upptäckta att min rumpa blivit mindre och lika så min barm. Men jag har inte gått ner i vikt. Och nu till min fråga; kan det vara så att fettet omfördelats och därför ser mindre ut? Eller är det helt enkelt så att gravitationslagen slagit till ordentligt??? Jag har hört nånstans att en rumpa "sjunker" 12 cm under en livstid, men jag undrar om inte det var lite i underkant. Min verkar iaf satt stadig kurs neråt!

Vem vet, vem vet..

Trevlig Helg mina Kära!

Och Caroline: jag saknar dig oxå! i sommar ska vi mysa och grilla på din tomt.

Tjoho! Idag skiner solen och det är torsdag, Det är nåt med torsdagar. Som om man liksom fylls med ny livskraft eller nåt. 

Vi har inget att göra på jobbet och nu har jag kollat min mail, tagit en massa olika quiz på facebook, kollat upp olika abonnemang för bredband och annat som jag behöver när jag kommer hem, betällt en prenumeration på DamernasVärld (!), Läst recentioner om nya SonyEricsson W959 så det finns inte mycket mer att göra på nätet känner jag. 

Igår när jag som vanligt gick genom parken påväg hem från jobbet och lyssnade på radio,Var det två saker som fastnade i mitt minne. Det ena var om en man som blivit åtalad för att ha skjutit sin hustru till döds. Dom pratade om hur hemskt det var och vilket straff han kunde tänkas få. Sen avslutade dom med att säga att han även är åtalad för att ha haft en pistol!!!!
Jag som hela tiden trott att det är en förutsättning att ha en pistol för att man ska kunna skjuta någon...

Det andra var att Obama stulit sitt valtal från Byggare-Bob. Jag vet inte. Jag måste erkänna att jag inte känner Bob så väl och därmed inte känner till hans ledord,  så jag väljer att inte kommentera det hela.

Skum stämning här nu. Det är kanske bara jag men det känns som att alla väntar på något. Jag vet ju att jag väntar på att åka hem, men jag är oxå den ende som har en klar plan så jag vet inte riktigt varför det är så. 
Kanske det inte är. 

Ska nog ta en sväng till Sofia och Killiney på lördag. Grilla, dricka vin och snacka skit en helkväll. Efterlängtat!!

Det har varit såååå tråkigt de sista veckorna här då både Joanne och Jenny varit bortresta. Det är ju mest dom jag umgås med här. Joanne kommer dock tillbaks idag och Jenny på tisdag. Nice! 

Förra fredagen var intressant. Det var Casino-kväll på Dandelion. Har aldrig varit där tidigare, det var ett ganska juste ställe. Var dock inte många jag kände där. Men det var en intressant kväll, då en hel del sanningar blev sagda. Faktiskt så många att en person i huset nu mera inte vet hur han ska hantera det hela. Han har hela vecka undvikit att gå förbi min desk, men idag fick vi till och med ögonkontakt. Stackarn! Jag pratar gärna, men jag orkar inte ta initiativet till det. Men men time will tell, I´m sure :) Han är inte så gammal, och som Jenny brukar säga: "umgås man med barn så får man barnsligt beteende..."
 
Imorse när jag loggade in så hade jag fått en mail ifrån Jonas med bilder på Sune. Den Lilla Älskligen! Här är ett smakprov:
Håll till godo! :)

Jag var ju i Göteborg förra veckan. Hade sett fram emot detta enormt mycket! Och kul var det. Inte för att jag gjorde så mycket,  (låg mest på soffan och åt hemma hos mamma) men det var mysigt ändå. OCH jag hade tid att umgås med den lille. Älskade Älskade Sune!!

På flygbussen påväg till flygplatsen lyssnade jag på radio och det spelades låtar som "brown-eyed girl", och Maxi Priest. Satt där förväntansfull och funderade när jag plötsligt fick den där känslan av att jag är så glad att jag lever!! Hur fantastiskt är inte det och hur synd är det inte att vi ägnar den tanken såå lite tid. Iaf gör jag det. Dumt! Jag menar vi borde faktiskt stanna upp och uppskatta det vi har. 

En dag kom Joanne hem från en av sina många promenader. Jag stod i köket när hon kom in rosig om kinderna och sa: "Fatima, I know this sounds cheesy but I was walking down the street, with music in my ears and the sun was shining. And I got that feeling; I felt so happy to be alive!!" 
Jag brast såklart ut i skratt för att det lät så roligt, men det var ju hur sött (och tänkvärt) som helst!  

Min lycka varade dock endast till säkerhetskontrollen. Där blir jag alltid som förbytt. Nästan lite aggressiv, med diverse argument på lut för den som vill påpeka att jag har nåt jag inte borde i min väska. Det är så himla tröttsamt att gång på gång behöva fundera på om man har nån vätska i form av deo/dagkräm/nattkräm/tandkräm/läppglans eller liknande! Flyget borde skämmas!!

Nåväl. Sköna sköna Göteborg. Det var mestadels fint väder, men torsdagen fullständigt kaosade det med snö. Inget kul alls.. Jag fick iaf ordnat med LITE av allt praktiskt jag skulle behöva fixa.  

Tillbaks i det gröna kontorelandsskapet bubblar det av förväntan inför allt St, Patrick´s day-firande som följer efter kontorstid. Hela stan (och vissa husdeltagare) är klädda i grönt med töntiga hattar och påklistrade skägg :)
Får väl se om kanske oxå jag tar mig en liten tur in till staden. Känna pulsen lite kanske. Det är ju trots allt bara en gång i mitt liv som jag bor här vid detta firande av en historisk händelse. 
Tycker faktiskt att vi i Sverigfe oxå borde vara lite stolta och fira vårt lands självständighet. Det är inte alla förunt!

Sune:
Jag tycker att vi ska ha en alldeles egen återinflyttningsdag!
Ska utforma en plan.. 
Miljader pussar på Dig!