I bästa Bridget Jones-anda trillade jag ur taxin!
Ok, uppdatering.
Hade jour. Den längsta nånsin. 8 dgr kanske inte låter så mkt, men fasen va tröttsamt det var att sitta innne i huset i fyra dagar! Väldigt förlösande att komma ut sen på tisdagen.
Men jag hade en trevlig påsk ändå tack vare min kära husinvånare. Middagar med vin och massa god mat, blev det :)
Angående min fika med Stjärten så hade jag verklingen ingen lust att han skulle komma förbi. Så på Söndagen stängde jag av ljudet på mobilen och lät den ligga på mitt rum. Har för mig att jag lovat honom att jag skulle ringa, men det gjorde jag ju alltså inte. (och inte han heller) Ända sen dess har han verkat pissed off med mig. Ger mig blickar som aldrig förr. Han benäms numera med namnet Ravi..
Så förra fredagen när jag äntligen fick lämna över datorn till en kollega var lyckan total. Jag och Joanne hade sedan länge bestämt oss för att gå ut den dagen, vilket vi oxå gjorde!. Om vi gjorde!
Först var vi och handlade lite mat och förfest öl., kom hem, lagade en wok m kyckling grönsaker och nudlar. Gott!
Sen blev det till att svida om inför stundande evenemang.
Snygga och fixade upp till tänderna tog vi en taxi in till Baggot Street och The Baggot inn, där vi planerade att ta ett par drinkar och sen dra vidare till Howl at the moon.
Men goda drinkar, intressanta konversationer och trallvänlig musik gjorde att vi blev kvar där hela kvällen.Vi hade hur kul som helst. Det var ett sånt där ögonblick där man önskar att man kan kunde stanna för evigt.
En kille kom upp till baren (där vi för kvällen parkerat), köpte oss nya drinkar och snackade en stund.
Föreställ mitt garv när jag hör Joanne fråga om killen ifråga var Irländsk och han med en dublin-dialekt svarar: "Vad tror du? Jag har rött hår och en grön tröja!" Obetalbart :)
Kvällen gick vidare i samma anda och vid 1-tiden dök Barbara upp (Barbie, the housemate) nyss slutat efter ett jobb i baren tvärs över gatan. Hon var nykter när hon kom, men kom snabbt ikapp oss med hjälp av tequila och Jaegerbums! (Jaegerbum=en shot jaegermeister i ett glas red bull som shottas!!)
Vid halv fyra stapplade vi i gemensam trupp ut på gatan för att haffa en taxi. Han körde oss nästan hela vägen. En bit innan vår avfart stannade han plöstligt och ville inte köra oss längre. Skrattande och lite förnärmade över detta faktum att han tyckte att vi var ett gäng pissheads (han såg uppenbarligen nåt som vi inte längre hade nog med insikt att se), skulle vi gå ur bilen. Utan att tänka på att min kjol är alldeles för snäv att bara svinga sig ur i, snubblade jag till och ramlade ur taxin -i bästa Bridget Jones-anda.
Det var det kärnfulla slutet på den kvällen..
Lördag morgon (klockan tre på eftermiddagen) knackade Joanne på min dörr och föreslog en promenad för frukost i Milltown. Där hade vi varsinn laxsallad och lite kaffe, med återhämtade krafter och i skinade sol traskade vi hemmåt igen. Vi var ju inbjudna att delta en tillställning på McSorleys i Ranalagh. Orlaith i huset fyllde år och ville ha oss där för ett par drinkar.
Jag och Joanne gick först på Russels där vi käkade och tog en öl innan vi begav oss mot målet.
Hade aldrig varit där tidigare och hade inga förväntningar alls på kvällen. Men fasen vilken bra kväll det blev! Dom spelade bra musik, som blev högre och högre ju längre kvällen fortskred. Såklart i takt med att vi upplevde världen som ett bättre och bättre ställe:)
Vi dansade och pratade massor med alla möjliga människor. Träffade på ett gäng gifta män i 35-års åldern, som kommit in till stan (dom bodde i ngn av Dublins finare förorter) Hur som helst, ironin flödade och samtalen blev bara roligare och roligare. Plötsligt pekade en av gossarna på mig och utbrast nickandes: "det är ju därför hon inte hade nån t-shirt på sig, det förstår jag nu." Jag fattade inte vad han menade men Joanne hade berättat för honom att vi bor 4 tjejer och en kille i samma hus. ("Lucky bastard var hans första uttryck" :P) Dom hade sedan spunnit vidare och Jo drev på med hur vi först bara tänkte att John vill vara hjälpsam när han erbjöd sig att ta hand om vår tvätt, men hur vi sedan märkt att det börjat försvinna en del kläder. (därav oxå alla mina toppar och det var därför jag var tvungen att gå ut i en klänning med urringning som egentligen krävde en topp av nåt slag under)
Senare när vi står vid vår bord och tittar ut i vimlet fastnade jag i ögonen på en man med fantastiska såna. Länge blev vi ståendes och bara stirrade på varandra. Han kom närmare, gav mig sin telefon, jag skrev in mitt nummer och sa till honom att höra av sig. Sen gick vi hem.
När jag vaknade på söndagen hade jag fått ett sms där det stod att jag skulle höra av mig om jag kände för att mötas upp på en drink nån kväll. Det gjorde jag och i onsdags möttes vi på LUAS-stationen i Ranalagh. Jag var skitnervös! Visste ju knappt hur han såg ut. Det enda jag visste med säkerhet var att han kallade sig Sam. Men direkt när jag såg honom så föll alla bitar på plats.
Vi möttes, promenerade ner till Camden Street och in på Solas där vi tog en bärs och snackade i timmar. Han visade sig vara en supermysig kille. Djup! Och så mycket finare än jag mindes.
Halv Irländare och halv Amerikan. Han pluggar antropologi på University Collage of Dublin (UCD) som ligger precis brevid mitt jobb. Hade en supertrevlig kväll som avslutades med en liten puss *fniss* och en delad taxi hem till varsitt (såklart).
Tre timmar senare var det dags för mig att stiga upp och gå till jobbet igen.
Inte lycklig då kan jag säga! Och inte snygg heller. Det syns ju numera när man inte får alla timmarna...
Senare bestämde vi dock för att träffas upp igen igår eftermiddag på en kaffe. Jag var såklart sjukt trött, men ville så gärna träffa honom ändå. Och det gjorde jag. (sminkad och halv-retucherad)
Vi tog en kaffe på Café Moda i Rathmines och gick senare hem till honom där han lagade middag åt mig. Där fick jag oxå hälsa på brodern som han bor med. Lite tidigt kan man ju tycka, men det gick bra. Han var trevlig och avslappnad.
Runt 10 insåg jag att det var hög tid för mig att åkka hem. Han skulle köra mig hem, men hans bil bara vägrade att starta så det blev taxi för Miss Jagne.
Det är bra att jag åker så mycket taxi. Är ju grym på att orientera mig ifrån baksätet nu :)
Idag är det fredag och det bubblar som vanligt efter fredadsölen här på kontoret. Kanske smiter förbi för en på vägen hem. Men det blir inte sent idag. Jag och Jenny planerar en tripp ut till fina Howth för att ha picknick på stranden och musslor på en av restaurangerna längs klipporna och vattnet. Får bara hoppas att vädret bjuder på solsken och värme. Ser inte så ljust ut för den planen dock.
Kanske möter jag upp med Sam senare.
Annars har vi iaf bestämt oss för att träffas på söndag för en liten dagstur nånstans som han inte vill berätta..
Sune, jag kommer om 7 veckor och lämnar dig aldrig igen!
Så stolt över dig med din väl upptränade förmåga för parning. (även om jag ser dig lite som en naturbegåvning, helt klart ett av de 7 underverken!)
Jag håller så många tummar jag kan att det blir små mini-Sunisar denna gången ;)
Miljarder pussar och klappar och kramar
Kära publik;
Varsågod!!
Hade jour. Den längsta nånsin. 8 dgr kanske inte låter så mkt, men fasen va tröttsamt det var att sitta innne i huset i fyra dagar! Väldigt förlösande att komma ut sen på tisdagen.
Men jag hade en trevlig påsk ändå tack vare min kära husinvånare. Middagar med vin och massa god mat, blev det :)
Angående min fika med Stjärten så hade jag verklingen ingen lust att han skulle komma förbi. Så på Söndagen stängde jag av ljudet på mobilen och lät den ligga på mitt rum. Har för mig att jag lovat honom att jag skulle ringa, men det gjorde jag ju alltså inte. (och inte han heller) Ända sen dess har han verkat pissed off med mig. Ger mig blickar som aldrig förr. Han benäms numera med namnet Ravi..
Så förra fredagen när jag äntligen fick lämna över datorn till en kollega var lyckan total. Jag och Joanne hade sedan länge bestämt oss för att gå ut den dagen, vilket vi oxå gjorde!. Om vi gjorde!
Först var vi och handlade lite mat och förfest öl., kom hem, lagade en wok m kyckling grönsaker och nudlar. Gott!
Sen blev det till att svida om inför stundande evenemang.
Snygga och fixade upp till tänderna tog vi en taxi in till Baggot Street och The Baggot inn, där vi planerade att ta ett par drinkar och sen dra vidare till Howl at the moon.
Men goda drinkar, intressanta konversationer och trallvänlig musik gjorde att vi blev kvar där hela kvällen.Vi hade hur kul som helst. Det var ett sånt där ögonblick där man önskar att man kan kunde stanna för evigt.
En kille kom upp till baren (där vi för kvällen parkerat), köpte oss nya drinkar och snackade en stund.
Föreställ mitt garv när jag hör Joanne fråga om killen ifråga var Irländsk och han med en dublin-dialekt svarar: "Vad tror du? Jag har rött hår och en grön tröja!" Obetalbart :)
Kvällen gick vidare i samma anda och vid 1-tiden dök Barbara upp (Barbie, the housemate) nyss slutat efter ett jobb i baren tvärs över gatan. Hon var nykter när hon kom, men kom snabbt ikapp oss med hjälp av tequila och Jaegerbums! (Jaegerbum=en shot jaegermeister i ett glas red bull som shottas!!)
Vid halv fyra stapplade vi i gemensam trupp ut på gatan för att haffa en taxi. Han körde oss nästan hela vägen. En bit innan vår avfart stannade han plöstligt och ville inte köra oss längre. Skrattande och lite förnärmade över detta faktum att han tyckte att vi var ett gäng pissheads (han såg uppenbarligen nåt som vi inte längre hade nog med insikt att se), skulle vi gå ur bilen. Utan att tänka på att min kjol är alldeles för snäv att bara svinga sig ur i, snubblade jag till och ramlade ur taxin -i bästa Bridget Jones-anda.
Det var det kärnfulla slutet på den kvällen..
Lördag morgon (klockan tre på eftermiddagen) knackade Joanne på min dörr och föreslog en promenad för frukost i Milltown. Där hade vi varsinn laxsallad och lite kaffe, med återhämtade krafter och i skinade sol traskade vi hemmåt igen. Vi var ju inbjudna att delta en tillställning på McSorleys i Ranalagh. Orlaith i huset fyllde år och ville ha oss där för ett par drinkar.
Jag och Joanne gick först på Russels där vi käkade och tog en öl innan vi begav oss mot målet.
Hade aldrig varit där tidigare och hade inga förväntningar alls på kvällen. Men fasen vilken bra kväll det blev! Dom spelade bra musik, som blev högre och högre ju längre kvällen fortskred. Såklart i takt med att vi upplevde världen som ett bättre och bättre ställe:)
Vi dansade och pratade massor med alla möjliga människor. Träffade på ett gäng gifta män i 35-års åldern, som kommit in till stan (dom bodde i ngn av Dublins finare förorter) Hur som helst, ironin flödade och samtalen blev bara roligare och roligare. Plötsligt pekade en av gossarna på mig och utbrast nickandes: "det är ju därför hon inte hade nån t-shirt på sig, det förstår jag nu." Jag fattade inte vad han menade men Joanne hade berättat för honom att vi bor 4 tjejer och en kille i samma hus. ("Lucky bastard var hans första uttryck" :P) Dom hade sedan spunnit vidare och Jo drev på med hur vi först bara tänkte att John vill vara hjälpsam när han erbjöd sig att ta hand om vår tvätt, men hur vi sedan märkt att det börjat försvinna en del kläder. (därav oxå alla mina toppar och det var därför jag var tvungen att gå ut i en klänning med urringning som egentligen krävde en topp av nåt slag under)
Senare när vi står vid vår bord och tittar ut i vimlet fastnade jag i ögonen på en man med fantastiska såna. Länge blev vi ståendes och bara stirrade på varandra. Han kom närmare, gav mig sin telefon, jag skrev in mitt nummer och sa till honom att höra av sig. Sen gick vi hem.
När jag vaknade på söndagen hade jag fått ett sms där det stod att jag skulle höra av mig om jag kände för att mötas upp på en drink nån kväll. Det gjorde jag och i onsdags möttes vi på LUAS-stationen i Ranalagh. Jag var skitnervös! Visste ju knappt hur han såg ut. Det enda jag visste med säkerhet var att han kallade sig Sam. Men direkt när jag såg honom så föll alla bitar på plats.
Vi möttes, promenerade ner till Camden Street och in på Solas där vi tog en bärs och snackade i timmar. Han visade sig vara en supermysig kille. Djup! Och så mycket finare än jag mindes.
Halv Irländare och halv Amerikan. Han pluggar antropologi på University Collage of Dublin (UCD) som ligger precis brevid mitt jobb. Hade en supertrevlig kväll som avslutades med en liten puss *fniss* och en delad taxi hem till varsitt (såklart).
Tre timmar senare var det dags för mig att stiga upp och gå till jobbet igen.
Inte lycklig då kan jag säga! Och inte snygg heller. Det syns ju numera när man inte får alla timmarna...
Senare bestämde vi dock för att träffas upp igen igår eftermiddag på en kaffe. Jag var såklart sjukt trött, men ville så gärna träffa honom ändå. Och det gjorde jag. (sminkad och halv-retucherad)
Vi tog en kaffe på Café Moda i Rathmines och gick senare hem till honom där han lagade middag åt mig. Där fick jag oxå hälsa på brodern som han bor med. Lite tidigt kan man ju tycka, men det gick bra. Han var trevlig och avslappnad.
Runt 10 insåg jag att det var hög tid för mig att åkka hem. Han skulle köra mig hem, men hans bil bara vägrade att starta så det blev taxi för Miss Jagne.
Det är bra att jag åker så mycket taxi. Är ju grym på att orientera mig ifrån baksätet nu :)
Idag är det fredag och det bubblar som vanligt efter fredadsölen här på kontoret. Kanske smiter förbi för en på vägen hem. Men det blir inte sent idag. Jag och Jenny planerar en tripp ut till fina Howth för att ha picknick på stranden och musslor på en av restaurangerna längs klipporna och vattnet. Får bara hoppas att vädret bjuder på solsken och värme. Ser inte så ljust ut för den planen dock.
Kanske möter jag upp med Sam senare.
Annars har vi iaf bestämt oss för att träffas på söndag för en liten dagstur nånstans som han inte vill berätta..
Sune, jag kommer om 7 veckor och lämnar dig aldrig igen!
Så stolt över dig med din väl upptränade förmåga för parning. (även om jag ser dig lite som en naturbegåvning, helt klart ett av de 7 underverken!)
Jag håller så många tummar jag kan att det blir små mini-Sunisar denna gången ;)
Miljarder pussar och klappar och kramar
Kära publik;
Varsågod!!
Kommentarer
Trackback
