missjagne

Jag var på socialkontoret idag. Det är ju ett sjukt samhälle vi lever i. Jag har ju inte fått in några pengar och kunde inte jobba så mkt extra förra månaden. Alltså finns det inte många korvören på kontot nu när det blir dags för räknings-betalning igen, så jag tycker att dom kan betala min hyra denna månad eftersom jag framöver kommer att ha en bättre inkomst och inga (förutom dom vanliga) utgifter. När jag först ringde dit igår så snackade jag med en kärring -Eva Nilsson (men jag vill inte nämna några namn) som var så jäkla otrevlig att jag för första gången kunde få en känsla för hur kränkande det måste vara att månad efter månad behöva kontakta dessa människor som gång efter gång, samtal efter samtal fortsätter att tilltala dig som om du vore en lägre stående människa. Fy fan! Jag känner att det är min skyldighet som medmänniska att gå vidare i detta. Att på nåt sätt få basunera att hon inte är lämplig för den typen av mänsklig kontakt. Hur som helst sa hon att enligt lagen så får man inte ekonomiskt bistånd om man är egen företagare. Och ville inte hjälpa till alls. Jag blev lite arg och sa att då kanske jag skulle börja knarka istället så att jag vet att jag har en trygg inkomst varje månad. En stund senare ringde hon upp och sa att det fanns en tid för mig idag kl 10 om jag ville ha den, men det såg inte ljust ut..

Väl där satte jag mig ner i väntrummet och fyllde i ett formulär om civilstånd och inkomst och sånt. Plötsligt kom det in en annorlunda människa (väldigt stor). Först visste jag inte säkert vad det var för kön då jag bara såg bakifrån, men jag misstänkte kvinnosläkte eftersom det skymtades en handväska. Snubben bakom disken frågade efter namnet och då bröt jag nästan ihop. Jag fick ta upp min mobil och låtsas skratta åt ett sms som jag "just" fått. Hon hette nämligen Gretchen! (det var roligt just då, jag ber om ursäkt för detta)

Tillslut blev jag uppropad av en söt ganska späd kvinna med en mjuk röst och trevligt bemötande. Inte alls som sin rökande (man kan ju höra sånt) räpa till kollega igår. Hon sa till mig att enligt lagen stödes inte företagare, men hon sa också att enligt lagen måste man göra individuella prövningar. Det räcker för mig J. Det var det enda jag ville. Det är ju en ren chansning från min sida, men jag kräver att bli behandlad som en medmänniska åtminstone.

Sen ställde hon en rad skumma frågor om min familj och mina missbruksvanor och mina utbildningar. Detta efter att jag sagt att jag bott ett år på Irland och jobbat där. Varför kom du tillbaka var hennes första fråga. Det undrar jag med, blev mitt svar..

Sitter just nu i detta ögonblick på salongen och väntar på en kund. Snackar med Jenny på msn och skrev just till henne:
"jag älskar att gå runt här och känna på alla mina krämer

det är lite som att extraknäcka i himlen."

För det är faktiskt så det känns. Jag är helt klart i rätt bransch. Och snart kommer det att flyta på lite bättre så att jag kan åka runt lite på olika mässor och föredrag och sånt. Det händer ju något hela tiden. Nya rön, nya produkter och behandlingar. Det är så kul!

Jag ska åka till Dublin i Oktober har jag bestämt. Längtar. Jag vill så gärna träffa Victor igen, men vi får väl se. Han gör ju route 66 och jag vet inte om han är tillbaka. Han kanske blir kär i nån amerikanska och aldrig kommer hem igen, men annars vill jag hälsa på i Tipperary, där han bor.  Herregud, ja only time will tell..
Tänkte bestämma en kväll och samla bjuda in alla goa till ett ställe (McSorleys) så får dom som vill komma dit och jag slipper flacka omkring som en galning.

På vägen hem från jobbet härom kvällen fick jag syn på denna skylt! Varför sitter den på ett räcke på Dag Hammarskjölds led?! Jag bara undrar..
   Det är för vildt!

Kära publik! Tack för senast!

"De sade att om jag kommer försent till jobbet igen så får jag sparken, och jag vill inte riskera det, så jag kommer aldrig mer att gå dit."